Arbetsmetoden arbete med spänning

Arbete med spänning är en särskild arbetsmetod som används när det inte är möjligt eller lämpligt att göra en elanläggning spänningslös innan arbetet påbörjas. Metoden används främst i situationer där anläggningen måste vara i drift, till exempel vid felsökning, mätning eller vissa typer av underhåll.

Eftersom arbete sker direkt på eller mycket nära spänningssatta delar ställs höga krav på både planering, kompetens och skyddsutrustning.

Vad innebär arbetsmetoden arbete med spänning?

Arbetsmetoden innebär att arbete utförs på spänningssatta delar under kontrollerade former. Till skillnad från arbete utan spänning, där anläggningen görs säker genom frånkoppling, kräver denna metod särskilda säkerhetsåtgärder.

I praktiken innebär det att:

• En riskbedömning genomförs innan arbetet påbörjas
• En dokumenterad arbetsmetod används
• Rätt skyddsutrustning och verktyg används
• Personalen har särskild utbildning och erfarenhet

Metoden får endast användas när man vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder för att utföra arbetet på ett säkert sätt.

Arbete utan spänning är normalt sett förstahandsvalet

Grundprincipen inom riskhantering är att en risk i första hand ska elimineras om möjligt. Vid elarbeten innebär detta att i första hand prioriteras arbete utan spänning som arbetsmetod. Detta är dock inte ett formellt lagkrav, utan andra arbetsmetoder går också bra att använda så länge man kan göra det på ett säkert sätt.

Exempel när Arbete med spänning används är:

Anläggningen inte kan tas ur drift
Mätning eller felsökning kräver spänning
Ett driftavbrott skulle få stora konsekvenser
Riskbedömningen visar att arbetet kan utföras säkert

Det innebär att metoden alltid ska vara ett medvetet och väl motiverat val.

Vanliga arbetsmoment

Arbetsmetoden används i många olika typer av elanläggningar, bland annat inom industri, energianläggningar och processanläggningar.

Exempel på arbetsmoment där metoden kan användas är:

• Mätning och provning
• Felsökning i styrsystem
• Byte av vissa komponenter
• Underhåll av driftkritisk utrustning

Vilka arbeten som är tillåtna avgörs av arbetsgivarens instruktioner och den aktuella riskbedömningen.

Isolerhandskmetoden

En av de vanligaste metoderna är isolerhandskmetoden. Den innebär att arbetet utförs med isolerande handskar och särskilt godkända verktyg, konstruerade enligt tillämpliga standarder.

Metoden används när:

• Spänningsnivån och arbetsuppgiften tillåter det
• Personalen har rätt utbildning
• Skyddsutrustningen är kontrollerad och godkänd

För att arbeta enligt denna metod krävs särskild utbildning, till exempel Arbete med spänning – isolerhandskmetoden.

Regler och säkerhetskrav

Arbetsmetoden styrs av flera regelverk och standarder.

De viktigaste är:

• Elsäkerhetslagen
• Arbetsmiljölagen
• SS-EN 50110 1 Drift av elektriska anläggningar
• Företagets egna instruktioner

Inom elnätsbranschen används ofta ESA som komplement till standarden. För arbete i dessa miljöer är EBR ESA Elektriskt arbete – Grund ofta ett grundkrav.

Riskbedömning och planering

En noggrann riskbedömning är en förutsättning för att arbetsmetoden ska få användas.

Bedömningen ska bland annat omfatta:

• Spänningsnivå och anläggningstyp
• Risk för ljusbåge
• Arbetsplatsens utformning
• Personalens kompetens
• Tillgång till rätt skyddsutrustning

Om riskerna inte kan kontrolleras ska arbetet utföras utan spänning istället.