Arbete med spänning – isolerhandskmetoden

Arbete med spänning innebär ett arbete då man kommer in i AMS-området (tidigare risk-området) med kroppsdel, verktyg eller utrustning. I praktiken innebär det att arbete utförs på en elektrisk anläggning som är spänningssatt och i drift under arbetet. Isolerhandskmetoden är en godkänd arbetsmetod enligt Svensk Standard SS-EN 50110-1 där arbetet utförs med hjälp av isolerande handskar och isolerade verktyg för att minimera risken för elolyckor.

Isolerhandskmetoden används främst vid arbete i lågspänningsanläggningar när frånkoppling inte är möjlig eller lämplig, exempelvis för att undvika driftavbrott. Den används också mycket under mätning och felsökning då beröringsskydd och liknande behöver tas bort från anläggningen.

Personer som ska utföra arbete med spänning ska ha en särskild utbildning för arbetsmetoden, i detta fall isolerhandskmetoden. Utöver detta krävs kunskap i standarden för elsäkerhet vid arbete, SS-EN 50110-1 eller motsvarande branschanvisning som till exempel ESA.

Endast personer som är särskilt utsedda av arbetsgivaren och som har rätt utbildning, praktisk kompetens och erfarenhet får utföra arbete med spänning. Arbetsgivaren ansvarar för att kraven är uppfyllda.

Denna utbildning avser arbete med spänning enligt isolerhandskmetoden, vilket normalt används i lågspänningsanläggningar, även om isolerhandskmetoden kan användas upp till 36kV. Arbete med spänning på högspänning använder främst andra metoder, som isolerstångsmetoden eller barhandsmetoden.

Arbete med spänning innebär att man arbetar direkt på spänningssatta delar eller befinner sig inom AMS-området under arbetet. Arbete inom närområdet innebär att man befinner sig inom närområdet men utan risk att beröra spänningssatta delar eller komma in i AMS-området. Kraven på metod, utbildning och skyddsåtgärder skiljer sig åt.

Riskerna omfattar bland annat:

• Strömgenomgång
• Ljusbåge
• Brännskador
• Personskador och driftstörningar

Därför krävs noggrann riskbedömning, rätt skyddsutrustning och korrekt arbetsmetod.

Ja. Likt alla elarbeten ska en riskbedömning alltid göras innan arbete med spänning påbörjas. Om riskerna inte kan reduceras till en acceptabel nivå får arbetet inte utföras med spänning.

Utbildningens giltighetstid styrs av arbetsgivarens och anläggningsägarens krav, men repetition krävs normalt regelbundet för att säkerställa aktuell kunskap och säker arbetsmetod. Vanlig branschpraxis är repetition vart tredje år.

Rätt tillämpad så är alla arbetsmetoderna i standarden säkra att arbeta efter. Många arbeten, som till exempel mätningar och felsökningar, går i praktiken inte att göra på annat sätt än enligt arbete med spänning.
Dessutom riskhanterar man och utför arbete utifrån att anläggningen är spänningssatt. Olyckor sker ofta när man utgår från att anläggningen är spänningslös men sedan visar sig vara spänningssatt.

I standarden ligger begreppet mätning under kapitlet “Skötselåtgärd”, vilket ofta har missuppfattats i branschen som att åtgärden inte omfattas av samma krav som andra arbeten. Dock anger standarden väldigt tydligt att vid behov får en arbetsmetod tillämpas för att göra mätningen på ett säkert sätt. Så en mätning är en skötselåtgärd, men om man tar bort berörningsskydd och befinner sig i AMS-området under mätningen så ska den genomföras enligt reglerna för arbete med spänning.

Ja, vi är bland annat svensk återförsäljare av Derancourt som är en av de ledande tillverkarna av utrustning för arbete med spänning i hela världen.